Förväntningar
 
 
Hej mina vänner,
 
Inledningsvis vill jag börja med att säga - hoppas ni har har haft en bra sommar trots vädret. För er som har varit utomlands i värmen, ni gjorde rätt! Nu är det bara väntan på att turen ska komma till mig, då blir det flyget till värmen direkt. Inte nog med det, vilka stormvindar det har dragits in idag och regnet ska vi inte prata om... 
 Men till det jag vill prata om idag - jag fick precis ett samtal från en nära vän till mig. Vi har inte pratats vid på flera veckor. För att först spola tillbaka till det som har varit: Allting började med att hon var ny på arbetsplatsen. Jag minns att hon inte alls var inriktad i branschen och upptäckte snabbt att hon behövde stöd. Personligen - försöker jag, eller rättare sagt - det faller ganska ofta på naturlig väg, att jag får en "reminder" på hur det var när jag själv var ny på en arbetsplats. 
Det var svårt, det var många och stora utmaningar men ändå lärorikt och utvecklande. Med tiden, började alla små punkter och detaljer rätta sig på rätt plats. Med tiden, blev allting mer tydligt och det gav mig större möjighet att ta mer ansvar, och framförallt våga ta mer ansvarsområden. Med det rent ut sagt, får du ännu större möjlighet att agera, utvecklas och stärka dina styrkor. Idag, efter tre år har jag varit på samma arbetsplats och jag ser mig själv har växts något så enormt. Tänk, att själv få bära och äga den makten - att vilja agera för utveckling och förändring. Att inte ge upp. Att istället försöka tänka i positiva banor för bättre chanser att gå vidare. 
Återkoppling till samtalet: Min vän, vi pratar en stund i telefonen om att hon har fått bli omplacerad till en ny arbetsplats. I slutet av samtalet, vet ni vad hon säger då? Jo så här, "Tack, Mai. Tack, för att du har funnits där för mig när jag behövde stöd. Tack för att du har stöttat mig. Jag är förevigt dig tacksam. Jag saknar dig mycket och tack för allt!" Ärligt talat, detta var jag inte alls beredd på få tillbaka att jag skulle få eftersom jag inte mer eller mindre ens tänkte på några förväntningar vid de tillfällen då jag stöttade henne. Därför kom det som en chock. Därefter tackade jag även henne tillbaka och att hon även har visat sitt stöd till mig vid flera tillfällen. Men egentligen, att en tacksamhet visas på naturligt sätt, att det kommer från personen själv och att det inte baseras på att det ska finnas några förväntnigar på det hela. 
Ibland mina vänner, det räcker med att du är där när någon behöver dig. Det räcker med att, finnas på plats och vara tillgänglig. Vad har du att förlora egentligen? Ingenting. Det räcker att du stöttar någon, utan att förvänta dig något tillbaka. Att inte ha några förväntningar, lindrar dig från allt som kan tänkas vara negativt. Min slutsats här är: Försök avstå från att ha några förväntningar och var öppen för stöd. När det visar sig att du själv behöver stöd, då vet du hur det är att vara där. Förvänta dig inte något tillbaka, det räcker att du finns till när en annan behöver dig. 
 

MAI NHUNG TRAN  »  bymaio.webblogg.se

I N S T A G R A M  «  MAI NHUNG TRAN

Kontakta mig via mail  »  nhungtran@live.se